Lejonkulan

-


Ny kula.

För mycket av det förflutna får inte färga det nya, det har kanske varit lite av årets tema men man får ju ständigt nya insikter.

Ja.

Vi lämnar det därhän.

Positiva saker som skett:

-Två barn är blöjfria, "traumakänslan" av att behöva bajsa på toaletten/pottan är nu avdramatiserad. Skönt. Sedan det släppte har det bajsats i trosorna noll gånger.

-Mitt manus är färdigskrivet.

Negativa saker som skett:

-Minstingen fick en allergisk reaktion på TBE-vaccinet och idag fick jag tvinga i henne första dosen antihistamindryck. "Det här är väldigt ovanligt men det är helt säkert en allergisk reaktion" sa sköterskan. "Det händer 1 på 1000."

Jag kunde bara sucka "vi brukar tillhöra de procenten".

Vet inte om det är sant. Det känns sant? Får ju ofta höra "Men GUD vad ni får vara med om saker, det där har aldrig hänt oss."

Jag har glömt varför nu, saker byter av varandra, men slutet allting gott tänker jag.

Nej jag har två dagar på mig att skicka manuset med tre färdigillustrerade uppslag, förslag till omslag samt råskisser på hela boken.

Sa jag att jag haft ungarna hemma hela veckan? Jag måste med andra ord jobba om kvällarna efter att ha haft ungarna på turbo hela dagen. Nätterna är hemska, vaknar flera gånger, blir väckt av den stora som bara MÅSTE ha mig där så fort hon slår upp ögonen. Får ont i ryggen av att ligga i hennes säng, men nu ger jag upp att sova bekvämt. Bara att få sova duger även om jag får ont dagen efter.
....Och har någon sorts skum egen allergisk reaktion/virus på det, det kryper i kroppen och kliar i näsan och fan och hans moster och prickar på armarna. Det går bra nu.

Fuck this shit, på riktigt.  Jag lever i alla fall, nu skiter jag i krämporna. Jag blundar inte för något men om jag bromsar mer så står jag stilla och då mår jag dåligt på grund av det. Jag tuffar på, iklädd krämpor i min kaosiga lejonkula.

Och vet ni? Jag känner mig stark. Så motsägelsefullt!




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Har försökt skriva

-
Bild
Hej, ja det var ju en riktig cliffhanger jag avslutade med sist. Har försökt uppdatera via min telefon men tyvärr har det inte fungerat, vet inte varför. Nu har jag i alla fall tid att sitta och skriva lite, och jag kan berätta att den där perioden med massor med yrsel, flera gånger i veckan, ibland flera gånger om dagen- den är över. För nu. Vi fick träffa barnläkare som gjorde ännu mera undersökningar, blodprov, EKG, vi fick träffa öronspecialist och ögonspecialist. Man konstaterade att hon inte var sjuk nog att man skulle misstänka tumörer, vilket har varit det läskigaste scenariot som presenterats för oss. Med "inte sjuk nog" menar man att en tumör klämmer och trycker och gör skada runt omkring. Enbart yrsel är INTE en tumör, och särskilt inte efter att det gått åtta månader av detta om man ser till första tillfället det skedde, det hade varit massor med skada vid det här laget, så därför såg barnläkaren den här långa tiden som gått som en BRA grej, i alla
Läs mer

Me myself and Irene

-
Bild
Oj. Nu har jag lärt mig igen. Jag har så mycket känslor och tankar, och det är svårt att sortera bland dem. Jag har låtit dem flaxa runt och köra över mig totalt och imorse somnade jag i soffan på förmiddagen. Är ganska säker på att en del av skälet är för att jag dragit ner på nikotinet också och det gör mig väldigt trött. Men oavsett. Det är svårt att jobba, inte för att jag är trött nödvändigtvis utan på grund av de osorterade tankarna som gör mig handlingsförlamad. Så jag spenderade första delen av veckan till att försöka få ordning. Men vem frågar man om det som jagar i ens inre när man inte har någon privat psykolog som man litar på? Man ger sig ut på internet. Och internet levererar. En del som rörts upp i mig handlar om var jag felat för att min och makens relation ser ut som den gör. Jag har äntligen lyckats förstå med hela kroppen att det behövs två för att röra till det på det här viset. En del av lösningen där var att se Tony Robbins "I am not your guru"
Läs mer

Usch

-
Usch nu är det läskigt. Man ska försöka skynda fram en remiss till röntgen av hjärnan på min femåring. Det bullrar i min kropp, snart kommer ett isande yl ur min vargmammakropp. Orden sviker mig. Det finns inga ord just nu.
Läs mer